Lördagskåseri...

Sagoresa till Färöarna forts

Lördag: Efter en god frukost med varmt bröd och får-pålägg av olika sorter var det dags att promenera.
Nära en sluttning som stupade ut i havet kom vi efter 40 minuter fram till ”Mogens” och bussen, sen nådde vi Klagsvik, där vi bytte till en mindre buss som klarade de små tunnlarna! Över en bro nådde vi ”Vidareioi”. Här väckte vi upp en präst som med peruken lätt på sned visade oss kyrkan och kyrksilvret. 

Prästen.

Hon talade gärna om nån amerikansk turist som bjudit 50 miljoner för silvret där. Vi körde tillbaka till Klagsvik för bussbyte, nådde Hotell Klagsvik och fick våra rum.

En verklig sagoresa till Färöarna. (fortsättning)
Nu kändes det som vi var framme på riktigt och bordet var dukat. Men innan middagen bjöd vår utmärkta guide på en välkomstwhisky, den satt gott efter resan. En Färöisk tradition, där alla drack ur samma glas!

Guiden bjuder på välkomstwhisky

Maten var supergod med ugnskokt torsk tomat serverad med allt möjlig gott till. Efterrätten bestod av plommonsylt blandad med kokt ris och mandelbiskvier toppat med vispgrädde. Och inte blev det sämre av den goda Färöiska pilsnern som serverades till maten. Efter maten gick vi en tur ner mot hamnen och möttes på vägen av dessa fantastiska myror som prydde en trädgård.

Ja ä bortglömd av hela världen!

Det hände i slutet av 1980 talet. En kollega på Norra Skåne skulle fira födelsedag om någon vecka. Kollegan beklagade sig att det var ingen som kom ihåg att gratulera. Ja ä bortglömd av hela världen!


Hela världen hade glömt bort kollegan!

Kollegan var på den tiden polisreporter och hade kontakt med brandkårer, SOS, polis samt ambulans i norra Skåne södra Småland och Halland.

För att hjälpa kollegan undan tvivelsmål att vara bortglömd började jag en rundringning till polis, brandkår och ambulans inom berört område. Jag ringde upp och förklarade att kollegan var bortglömd på sin födelsedag, den och den dagen. Då jag framfört mitt ärende var alla ytterst välvilliga. Alla uppfattade kollegan som vänlig och trevlig och lovade sända en hälsning till födelsedagen. Rykten spred sig inom kårerna.

En verklig sagoresa till Färöarna.
Den 2009 08 14 ringde väckarklockan, men jag var uppe tidigare om det berodde på resfeber eller något annat förtäljer inte historien, 7.22 gick bussen från Emmaljunga.


Resans start

Turen till Hässleholm var guidad via textremsa, så vi visste precis var vi var. Öresundståget stod inne så det var bara att ta plats.

Grannsamverkan!

Grannsamverkan betyder även att grannarna skall bistå och hjälpa varandra! Det hände för 40 år sen att en av dåvarande grannar kom med en stilla önskan: Det var så att dottern i en villa skulle fylla 50 år och hon hade alltid önskat sig en flaggstång på tomten.

Dottermodern förklarade att det var ”bara fyra pinnar” att sticka ner i marken och sätta dit flaggsången.
Jag förklarade att de där fyra pinnarna måste gjutas fast i ett nergrävt fundament. Dottermodern tycktes förstå. Kan du inte gräva en håla på tomten så att flaggstången fanns på plats vid dotterns födelsedag. Jag slingrade mig så gott det gick och undrade hur hon skulle förklara den hög med sand som jag måste gräva upp. Dottermodern hade svaret tillhands. Jo, dottern hade också önskar sig ett körsbärsträd på tomten. Om dottern var frågande skulle körsbärsträdet grävas ner i sandhögen! Jag tackade för förtroendet men avstod. Efter flera påtryckningar från min familj lovade jag utföra jobbet. Det kallas grannsamverkan!